Att vara biff

Okej, vi kanske gick händelserna lite i förväg.. Jag kan väl knappast påstå att jag har lyckats åstadkomma biffstadiet än, även om min kropp minsann envisas med att hävda motsatsen. Vi kanske skulle satsa på rubriken: "att bli biff" istället? Hmm... "att försöka bli biff"? Nu har jag det "att försöka bli biff, men aldrig lyckas". Den stämmer nog bäst in faktiskt. Jag har typ en kommentar efter igår: Jag. Kan. Inte. Gå.
Haha, det är väl inte riktigt sant. Gå kan jag ju faktiskt, men idag kan gångstilen jämföras med en sjuttioårings. Oh yeah.



Vi var ju som sagt och tränade igår - Jag, Fia och Petra. Fias bror hade varit så vänlig och satt ihop ett träningsprogram som fokuserar på bålen.
Vi satte igång med en soft uppvärmning på löpbandet. För att sedan släntra in i gymmet. Ohej å hå, nu började det hända grejer. Skivstänger fram och vikter hit och dit, här skulle vi minsann inte använda några gymmaskiner inte utan kroppen + lite vikter blandat med massa friidrottsövingar visade sig gå alldeles utmärkt.
"Good morning" hit och "någon känd diskuskastares-sväng" dit. Kroppen jobbade på bra och belönades efter ett hårt pass med Thaimat och Chailatte.



Idag har jag varit och vaccinerat mig. (Inte mot svinis för er som undrar).
Utan med Twinrix, så jag kan åka ut i vida världen och i alla fall skonas från Hepatit A och Hepatit B. Känns stabilt, förutom att jag (hypokondriker som jag är) nu sitter och väntar på när febern ska slå till.

Adios amigos
Sexy Mee

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0